Potträning

Potträning

Skillnaden mellan potträning och EC

EC och potträning kan ibland blandas ihop i dagligt tal. Skillnaden mellan potträning och EC är att EC är under föräldrarnas ansvar medans under potträningen förflyttas ansvaret till barnet.

Vad är potträning?

Att potträna ett barn innebär att lära det ett socialt beteende: Att använda toalett eller potta för att kissa och bajsa för att det är så vi gör. Barnet skall lära sig en lång sekvens av handlingar som görs i en viss ordning vid nödighet:
1. Känna sig nödig
2. Lokalisera potta/toa och påkalla hjälp om det behövs
3. Dra ner byxor och underbyxor
4. Sätta sig
5. Kissa och/eller bajsa
6. Torka sig
7. Ta på underbyxor och byxor igen
8. Tvätta händerna

Detta är en sekvens handlingar som går per automatik för oss vuxna men för barnet är detta nytt och kräver en period av inlärning. Det är inte ovanligt att ett barn som pottränas råkar göra handlingarna i fel ordning. Kanske känner hen sig kissnödig, går till pottan, sätter sig och kissar för att sen ställa sig och dra ner byxorna.

Tidig potträning

Den ideala tiden att börja med tidig potträning är vid 1,5 års ålder (18 månader). Då har barnet lärt sig att kontrollera sin blåsa och tarm något och kan hålla sig lite. Vid 1,5 års ålder sker också en utvecklingsperiod då många barn tar ett steg framåt. De kan nu förstå enkla instruktioner, kommunicera nödighet verbalt och med tecken, samt visar ett intresse för hur saker ”ska vara”. Det är även en fördel att potträna barnet innan det närmar sin 2,5års-fasen som är en otroligt intensiv period för både barn och förälder. Då har barnet ett stort behov av att gå sin egen väg. Enkelt uttryckt (och väldigt generaliserande) kan man säga att 18-månadersbarnet reagerar på uppmaningen ”Kisset och bajset ska hamna på pottan” med ”Jaaa! Kiss och bajs på pottan!”. Medans 2,5-åringen reagerar med ett bestämt ”NEJ!”


När är föräldern mogen att potträna sitt barn?

Att potträna barnet innebär att gå från blöjanvändandets trygghet till att plötsligt behöva planera minsta utflykt så att barnet har någonstans att kissa om hen behöver. Även att lyckas få barnet att kissa innan färd hemifrån. När det är dags att börja potträna barnet är det viktigt att du som förälder är motiverad och upplever att fördelarna. För ett inom en tid tillförlitligt torrt barn överväger svårigheterna på vägen dit med att själv lära in nya rutiner för att det ska funka om ni ska iväg.


Du som förälder behöver även ha energi till att orka igenom den intensiva första perioden som potträningen innebär. Plötsligt ska barnet lära sig något nytt för att du bestämt dig för det och inte som tidigare att barnet styrt inlärningen helt själv. Detta nya koncept och förändring i barnets liv kommer med största sannolikhet att skapa några stormiga dagar med tydliga protester från barnet. Det är normalt och är barnets sätt att förmedla att det upplever att det skett en förändring – det går över, men du måste våga tro på att både du och barnet faktiskt fixar det här.

Därför är det viktigt att inför potträningen ta ett aktivt beslut om när ni ska göra detta. Att skriva in det i kalendern och inte ha en massa andra saker de första dagarna. Första perioden är intensiv, både för dig och barnet, att åka och storhandla mitt i det kanske inte är ett alternativ.


Förberedelser

Utöver att skaffa dig inställningen att det är dags att potträna barnet och att hen kommer klara det samt avsätta tid för potträning så kan det vara bra att göra lite andra förberedelser med. Exempelvis kan det vara bra att ta bort ömtåliga och svårtvättade mattor, för olyckor kommer ske. Införskaffa kisskydd att ha i soffan om barnet ska sitta där och till sängen om ni väljer att ta bort blöjan helt både dag och natt. Ha ordentligt med trasor att torka upp olyckor med, att lägga vikblöjor lite överallt i hemmet är kanon för det ändamålet. De suger bra, är lätta att tvätta och torkar fort. Självklart går även handdukar eller kasserade t-shirts bra med. Och köp en potta!

Hur går potträningen till?

Självklart kan du potträna ditt barn precis som du vill men för att det ska vara lite lättare både för dig och barnet att veta vad som gäller så kan det vara bra att ha någon form av struktur. Utan struktur och tydlighet är det svårt för barnet att förstå vad som egentligen gäller och potträningen riskerar att bli en långdragen historia som bjuder in till konflikter som sliter på både barn och föräldrar.

  • Kom överens hemma om hur ni ska potträna (blöja/inte blöja, dygnet runt eller vaken tid, osv) Det vara bra att låta barnet gå utan blöja så ofta som möjligt.
  • Boka in första dagarna i kalendern – du behöver ha fullt fokus på barnet i början. Har du möjlighet att vara hemma från jobbet första veckan så är det guld värt (potträning om något är bra att använda föräldradagar till!)
  • När ni startar: Berätta tydligt för barnet vad som sker. ”Nu ska vi börja öva på att du ska klara dig utan blöja, kisset och bajset ska komma i pottan eller toan och jag ska hjälpa dig med det” Om ni valt att ha blöja vid sömn var tydlig även där att ”Nu får du på dig blöja eftersom du ska sova”.
  • När ni pottränar är det bra att eftersträva att det finns möjlighet för barnet att hinna till pottan i tid. Därför börjar ni lätt och trappar allt eftersom upp svårighetsgraden. Möjliggör så barnet kan lyckas att hinna till pottan så både du och barnet känner att ni klarar det här.

Upptrappning av svårighetsgraden

Försök att hålla er på en nivå som barnet klarar av. Alla barn är olika och behöver olika lång tid på varje steg. Om ni ökar svårighetsgraden och det inte fungerar, backa ett steg. Potträning är en process som pågår under lång tid men att gå från att ha blöja till att ha en fungerande vardag utan blöja tar ofta 1-3 veckor.Det förutsätter dock att barnet pottränas aktivt all vaken tid och inte får blöja på sig i tid och otid.

  1. Ha barnet naket på underkroppen den första tiden och flytta med er en potta runt om i hemmet. Ha fullt fokus på barnet, lek med det och umgås, både för att lära dig se när barnet är nödigt men också för att snabbt kunna hjälpa barnet till pottan. Påminn barnet om pottan tex genom att säga ”Pottan är där om du behöver kissa eller bajsa”. Om barnet börjar kissa/bajsa lyft upp det och sätt det på pottan.
  2. Ha byxor på barnet. Gärna löst sittande byxor så det inte känns som att ha blöja på sig.
  3. Gör en kort utflykt.
  4. Gör en längre utflykt då barnet kommer behöva använda potta/toalett utanför hemmet
  5. Börja ha underbyxor på barnet när ni upplever att vardagen fungerar. Börjar barnet ha fler olyckor så backa och sluta använda underbyxor ett tag.

Varför ingen blöja under potträningen?

Att potträna barnet innebär att lära det att klara sig utan blöja. Precis som att det är svårt att lära sig baka bullar utan en ugn så är det troligtvis ganska svårt för barnet att lära sig vara utan blöja om det har blöja på sig. Barnet behöver även känna att du tror på hen och att hen ska klara av att vara blöjfri. Att ta på ett barn blöja under potträningen är en tydlig signal till barnet att ”jag litar inte att du klarar det här”. Det går bra att fortsätta använda blöja vid sömn, antingen bara på natten eller även på middagsvilan, men var då tydlig inför barnet att det får blöja på sig för att det ska sova och att det inte är lika lätt att känna att man är kissnödig när man sover.

Potta eller toaring?

När barnet väl är pottränat kan du välja vilken du vill av dessa men under själva potträningen är det bra om ni använder potta. Dels kan ni flytta med den i hemmet i början innan barnet lärt sig knipa nån minut för att hinna till toaletten och dels så klarar barnet av att sätta sig där själv, något som är en klar fördel om barnet är i en intensiv ”kan-själv”-period.


Kissfläckar överallt?

Tills barnet börjar bli lite mer pålitligt kan det vara en bra idé att ta bort mattorna ur hemmet samt se till att barnet inte är i soffan/sängen/fåtöljen när det pottränar. Man kan även lägga plastad frotté eller uppsugande täta material i t ex soffan. Det kan vara en bra idé att ha en påse med handdukar ganska nära till hands som man kan använda sig av när barnet kissar på golvet. När man går ut kan barnet sitta på en handduk i barnvagnen. Det kan bli en hel del tvätt när man tvättar flera par byxor och underkläder varje dag samt alla handdukar som man torkar kissfläckar med. Men man får se det som en investering genom alla äckliga blöjor man slipper byta i framtiden.

Beröm, belöningar och konsekvenser

Barnet lär sig att använda potta för sin egen skull och för att det är så vi gör. Därför vill du som förälder att barnet ska känna att du litar på att hen kommer klara det här. Så först och främst måste du själv våga tro att ni klarar detta, oavsett vad vänner och släktingar säger. För det är du som känner dig barn bäst och vet vad hen klarar. Eftersom du vill att barnet ska ha den här känslan av att ”detta kan jag lära mig” så är det fullständigt kontraproduktivt att på något vis bestraffa det om det gör fel. Kommer det kiss på golvet – hjälps åt att städa upp och konstatera att det blir fel ibland när man håller på att lära sig. Eftersom du vill att barnet ska lära sig att använda pottan för att det är så vi gör – inte för att få 

den där leksaken eller den där guldstjärnan, eller glass efter maten, så är det dessutom onödigt med dessa belöningar. Fokus ska vara att lära sig en färdighet – inte att få belöning.
Vad du kan och ska göra däremot är att förmedla vad det är som gäller, det vill säga att kiss och bajs ska hamna i pottan och ingen annan stans. Det finns alltså rätt och fel här och det måste du förmedla. Kommer det kiss på golvet så säg då något i stil med ”oj, kisset hamnade på golvet, nästa gång ser vi till att det hamnar i pottan där det ska vara” och när kisset hamnar i pottan kan du kommentera det exempelvis genom att säga ”du kissade på pottan, vad härligt. Visst är det skönt att du slapp få kisset i byxorna?”. Att däremot ge kommentarer som ”vad duktig du är som kissar på pottan” sätter bara onödigt mycket fokus på själva prestationen. Barnet kissar som sagt på pottan för sin egen skull, för att slippa kissa i byxorna och för att det är så vi gör, inte för att känna sig duktig. Det kan också vara bra att låta barnet duscha efter att hen kissat på sig. Proceduren att behöva bäras in i dusch/badkar, ta av kläderna på underkroppen, duscha och få nya kläder innebär att barnet måste avbryta sin tidigare aktivitet och gå igenom något omständigt. Det gör att barnet nog börjar tycka att det vore bekvämare att bara gå på pottan istället för att behöva duscha.

Rutinpottning under potträning

Tanken är att barnet ska lära sig att själv känna när det behöver gå på toaletten och ju fler tillfällen barnet får att ta initiativet desto mer övning får det. Därför kan det vara bra att begränsa antalet tillfällen som barnet sätts på potta eller toalett på rutin (alltså utan att barnet har visat nödighet/sagt till). Exempel på tillfällen som ändå är bra att rutinpotta är innan utgång, bilfärd och sömn. Alltså tillfällen då även vi vuxna brukar gå på toaletten även om vi inte känner oss kissnödiga.


Ska ett ECat barn pottränas på samma sätt som ett barn som aldrig sett en potta?

Ja. EC kan göra ett barn blöjfritt men det gör inte barnet pottränat. EC bedrivs helt utan krav medan potträning som jag tidigare nämnt innebär att barnet ska lära in ett socialt beteende och en sekvens av handlingar som ska utföras i en viss ordning. Att kisset och bajset hamnar i pottan/toan är endast en liten del av potträningen.

När blir det blöjfritt då?

Tiden som det tar från att barnet slutar med blöja hemma tills det är helt torrt på dagen kan variera kraftigt. Det kan ta allt från en dag till flera månader (eller år). Vissa barn har svårare för att sluta med blöja än andra, man ska komma ihåg att alla barn är olika. Metoden som jag beskrivit ovan är ingen universallösning, men jag vet att många har haft framgång med den.

Tygblöjor är för övrigt bra att använda eftersom de inte suger upp kiss lika snabbt som pappersblöjor. Då märker barnet av att det blir blött och kan koppla kissning med blöt rumpa (tills blöjan sugit upp kisset och blir torrare).