Materiallära

Absorberande material

Linne

Linnetyget kommer ifrån linplantan. Inuti stjälken på plantan sitter textilfibrerna och för att få loss dem låter du plantan ruttna. När plantan ruttnat torkas den och processen att frigöra linfibrerna påbörjas. Fibrerna är starka, långa och glänsande och kan spinnas till garn eller vävas till tyg. Linne är ett lent, svalkande tyg som låter huden andas, vilket gör materialet perfekt för de varmaste sommardagarna. Dessutom är tyget otroligt slitstarkt och blir mjukare ju mer det används och tvättas. Lin går även att odla i kallare klimat och behöver inte bekämpningsmedel och behöver väldigt lite vatten för att växa. Det krävs inte heller någon näringsrik jord för att växten ska trivas, därav att den ofta odlas på de marker som inte går att använda till att odla mat. Linplantan bidrar också till att rena marken från tungmetaller. Med andra ord är det ett toppen material ur miljösynpunkt - som dessutom framställs i Sverige. Precis som hampa är lin det material som suger upp allra mest vätska. Det förekommer mer sällan i tygblöjeindustrin men är precis lika effektivt som de andra högabsorberande materialen. Lin suger upp vätska långsamt och rekommenderas i botten av blöjorna för bra absorption. Lin känns blött mot huden, tar lång tid att torka och är ett naturmaterial.

Hampa

Hampatyget produceras från fibrerna inuti stjälkarna på cannabis sativaplantan. Det är en växt som i tusentals år varit känd för sina otroligt hållbara tyger - men eftersom att plantan numera är mer eftertraktad för sina psykoaktiva egenskaper har den på senare tid blivit betydligt svårare för bönderna att odla. Dels på grund av att många snor dem, och dels för att nya lagar kring plantan uppkommer för odlingen. Majoriteten av alla skördar av hampa kommer från honplantan. De plantor som går till textilier är de med låga halter av THC. Växtens stjälkar består av två lager där det yttre är ett repliknande basfibrer och det inre en träaktig mitt. Endast det yttre lagret används för att producera tyg. När tyget produceras avlägsnas det yttre lagret och bearbetas. Tjockare fibrer brukar användas till rep och mer arbetat brukar spinnas till garn. Det är så starkt att det förr brukade användas för repen till segel. När tyget producerats har den likande struktur som bomull, men samma egenskaper som linne. Det är lättviktigt, tunt och andas därför jättebra och är ypperligt för varmare väder. Tyget är motståndskraftigt och hållbart och håller upp till 3 gånger längre än bomullsprodukter. Dessutom är det miljövänligt att producera, mjuknar ju mer det används och tvättas, resistent mot mögel och skadedjur och väldigt högabsorberande. I tygblöjevärlden är det ett oerhört populärt material som förekommer allt oftare i olika högabsorberande produkter. Hampa suger upp vätska långsamt och rekommenderas i botten av blöjorna för bra absorption. Hampa känns blött mot huden, tar lång tid att torka och är ett naturmaterial.

Zorb

Tygblöjebranschens egentillverkade pangtyg! Det uppfanns i USA av några tygblöjenördar som också var ingenjörer. De ville tillverka ett material som var miljövänligt, billigt för konsumenter, lätt att sköta och som torkar snabbt. Då uppfann de Zorb som är ett tyg tillverkat med en kombination av fukttransporterande fibrer och högabsorberande fibrer som minskar komprimeringssugningen. Olika zorbtyger är tillverkade av lite olika fibrer, som varierar mellan mellan blandningar av cellulosa fibrer, bambuviskos, bomull och polyester. Zorb absorberar 10 gånger sin vikt i fukt på en halv sekund, vilket är 20 gånger snabbare än bomull, bambu eller hampa. Tyget är speciellt uppfunnet för tygblöjor men funkar alldeles ypperligt till alla möjliga flergångsprodukter. Zorb suger upp vätska snabbt och går att använda underst, överst och/eller enskilt. Zorb känns blött mot huden, torkar snabbt och är ett hybridmaterial.

Bambu

Bambutyg är egentligen ett samlingsnamn för många olika slags tyger med bambu i basen. Bambu har använts till tyg i tusentals år men det är inte förrän i nutid som vi har kunnat effektivisera processen. Eftersom att det finns en rad olika bambutyger finns det också en rad av tillverkningsmetoder. Några är miljömässigt hållbara och några är det inte. Majoriteten av bambutygerna som tillverkas är bambuviskos. Bambuviskos är det billigaste bambutyget att tillverka och det är silkesmjukt. För att producera det används viskosmetoden där du använder cellulosa att binda med bambun för att göra den mer lämpad för textil. Bambufibrerna behandlas också med koldisulfid och kaustiksoda, som är olika kemikalier som mjuknar upp fibrerna så att det går att bilda trådar av dem. Därefter doppas de i svavelsyra för att skapa fina, mjuka trådar som kan spinnas till garn eller vävas till tyg. En annan metod som förekommer är att spinna garn genom en sluten rayon process som innebär att du använder ett enzym som bryter ner bambuns naturliga fibrer, som gör att de kan spinnas till garn. När bambutyg tillverkas med denna metod är det inte miljöskadligt, och den resulterande textilen är stark och hållbar - men den förekommer tyvärr inte så ofta. Bambutyg andas bra och suger bra med vätska trots att de ofta är tunnare än bomullstyger. Bambu suger upp vätska medelsnabbt och går att använda underst, överst och/eller enskilt. Bambu känns blött mot huden, torkar medelsnabbt och är ett hybridmaterial.

Bomull

Bomull är textilfiber som växer på bomullsbusken i små duniga bollar. Bomull är ett av de allra vanligaste materialen i de flesta textilier. Bomullsfibern är mjuk, följsam och slitstark, och precis som andra naturmaterial andas den bra. Det är ett bekvämt, skönt, och mångfunktionellt material. Att tillverka bomullstyget kräver stora mängder vatten, gödning och bekämpningsmedel. Bomullen besprutas för att få bukt med de insektsangrepp som skadar grödorna. Bekämpningsmedlen förgiftar marken och läcker ut i dricksvattnet, vilket självklart påverkar hälsan hos de som lever i närheten av bomullsodlingarna. Ekologisk bomull betyder att den är odlad helt utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Mängden vatten för plantan är dock densamma som vid konventionell besprutad bomull. För att det ska fungera att odla ekologiskt kan bonden behöva ägna sig åt växelbruk: bomull ett år och en annan gröda nästa år. Annars utarmas marken. Marken måste ha varit obesprutad i minst tre år samt certifierad för att det ska få klassas som ekologiskt. Bomullstyget är väldigt lättskött och tåligt. Det tål till och med upp till 95 graders värme. Bomull har en bra uppsugningsförmåga, men inte lika bra mängd som exempelvis hampa. I tygblöjebranschen är det ett otroligt populärt material som finns med i de flesta inlägg, vikisar och formsydda. Det är ett ypperligt material att kombinera med andra för att skapa tygblöjor som suger snabbt och mycket. Bomull suger upp vätska snabbt och rekommenderas i toppen av blöjorna för bra absorption. Bomull kan fungera ensamt beroende på mängd vätska och tjocklek på inlägget. Bomull känns blött mot huden, torkar snabbt och är ett naturmaterial.

Microfiber

Microfiber är ett syntetfiber som består av polyester och polyamid. Polyester är ett finare namn för plast och polyamid är nylon. Processen att tillverka micorfibertyg börjar med att smälta ner polyester- och polyamidpellets i två olika behållare. Polyestern bli då i flytande form. När polyestern och polyamiden är i flytande form bearbetas och formas den. Därefter tillsätts luft och kyla för producera polyesterfiber. När fibrerna sammanförts går de att väva till garn eller stickas till tyg. Fibrerna är mycket fina trådar som är porösa och torkar snabbt. Polyestern skapar texturen av en handduk, medan polyamiden ger densitet och absorption. Microfiber är ett hållbart material som är mycket mjukt. Trots detta ska det absolut inte ligga mot barnets hud i tygblöjor då det är så snabbsugande att det även suger upp de naturliga oljorna i huden vilket gör barnet väldigt torr. I tygblöjebranschen är det ett väldigt vanligt material som ofta kommer med som tillhörande inlägg när du köper pockets. På senare tid har det dock börjat fösas ut alltmer eftersom att microfiber släpper microplaster vid tvätt som kan skada haven och ekosystemen. Microfiber suger upp vätska snabbt och rekommenderas i toppen av blöjorna för bra absorption. Microfiber fungerar inte ensamt då det inte håller inne vätska så bra, utan släpper vätskan vid tryck (tänk en disktrasa). Mickrofiber ska endast ligga inuti blöjor som pockets och AIOs och får inte komma i kontakt med barnets hud. Det torkar jättesnabbt och är ett syntetmaterial.

Vätsketäta material

PUL/TPU

PUL står för polyuteranlaminerad polyester och TPU för Termoplastisk polyuteran. Oftast i tygblöjebranschen består det av ett vattenavstötande polyestertyg som är laminerat med en hinna av plast. Egentligen är PUL och TPU alla tyger som i någon form är laminerade med en plasthinna. Oftast är det laminerat med ett lager plast, men även två lager är vanligt förekommande. Skillnaden mellan PUL och TPU är att i PUL används kemikalier för att befästa plasthinnan på tyget medan i TPU så befästs det genom att värma på plasthinnan. Det finns även eko pul där kemikalierna som används kan återanvändas och därför inte skapar ett lika stort klimatavtryck. Tygen har de fantastiska egenskaperna av att vara både vätsketäta och andas samtidigt. Plasthinnan är nämligen fylld av många, många mikroskopiska hål, som släpper igenom luft och transporterar bort värmen men håller kvar vätska. Det är en av de lättaste vattentäta tygerna som finns. Tyget ska inte strykas eller torktumlas och är det vanligaste materialet för tygblöjor och tygbindor. 

ULL

Ull är ett naturfiber och är hår från ett djur. Den mesta ullen i tygblöjebranschen kommer från får, men lama och alpacka förekommer också. Ull är själva fibern och ylle är tyget. Ull har förmågan att hålla barnet varm och torr, men samtidigt blir det inte svettigt och andas bra, precis som alla andra naturmaterial. Ull har också temperaturreglerande egenskaper vilket gör att det känns varmt och skönt på vintern när det är kallt, men svalt och skönt när det är varmt på sommaren. Dessutom har ull egenskapen att rena sig själv. Detta gör att du inte behöver tvätta tygblöjor i ull direkt efter användning, utan det räcker oftast att vädra. Du behöver dock behandla fårullen med lanolin (naturligt ullfett) för att ullen ska bli vätsketät. Utan att behandla tyget med lanolin fungerar ullen som inlägg och torrskikt. Det suger vätska men känns torrt mot barnets hud. Ull från exempelvis alpacka behöver dock inte behandlas med lanolin för att hålla inne vätska, men då funkar den sämre som torrskikt. Ull tvättas på ullprogram och krymper i högre temperaturer, bör plantorkas och förvaras säkert från ohyra då skadedjur älskar ull. Köper du produkter i ull bör du tänka på att köpa mulesingfritt. Mulesing innebär att du klipper bort huden runt fårets rumpa för att förebygga insektsangrepp. Superwash fungerar inte heller som tygblöjor. Detta på grund av att garnet då behandlas med klor eller plast för att ullen ska kunna tvättas i högre temperaturer utan att krympa. Däremot fungerar superwashull ypperligt som torrskikt. Ekologisk ull brukar vanligtvis benämnas som ull från får (eller andra djur med ull) som fått ekologiskt foder och bete, samt inte utsatts för andra kemikalier. Ekologisk ull är svår att hitta då det inte är så många boskap som kan klassas som helt ekologiska. Det finns till viss del svensk produktion av ulltyg och garn, men den största mängden ull som används i Sverige importeras.

Polarfleece

Många tänker sig att fleece är ett tyg i sig, men fleece är egentligen en stickteknik - inte ett material. Däremot, om du söker efter tyger på nätet eller i butik och hittar ett tyg med benämningen ”fleece” är det oftast polarfleecen du stött på. Polarfleecen är ett tyg gjort av polyester som är ett finare namn för plast. Polyestern tillverkas genom att kombinera olika kemikalier och bearbeta dem till flytande form. Efter att ha kombinerats svalnar vätskan till en sirapsliknande konsistens och hälls genom en skiva med hål som kallas spinndysa. Efter att ha gått igenom spinndysan hårdnar vätskan för att bilda trådar. Trådarna vävs till garn och garnerna stickas ihop för att bilda tyget. När det gäller fleece förs tyget genom en maskin där det borstas för att ge det mer textur. Sedan skärs fibrerna i en klippmaskin, vilket gör dem ännu mjukare. Polarfleece är ett material som håller värme väldigt bra, är vätsketätt och i flera europeiska länder används det som en alternativ till ull och pulbyxor. Fleece bli dock lätt statiskt, tål inte för höga temperaturer, då plasten kan smälta, och släpper microplaster vid tvätt vilken kan skada haven och ekosystemen.

Torrskikt

Fuskmocka

Fuskmocka är ett syntetiskt tyg tillverkat av 100% polyester. Texturen är gjord för att efterlikna äkta mocka som är tillverkad av koskinn. Fuskmocka är mjukt, lent, lättskött och känns väldigt torrt mot barnets hud. Fuskmocka är ett bra material för små bebisar eftersom att der är lätt att tvätta av amningsbajset, och det glider inte heller runt eftersom att tyget har lite textur. 

Coolmax / Whicking jersey

Coolmax, eller Athletic wicking jersey som det heter i övriga världen, är en stickad polyestertextil som används för att ge torr yta som känns sval mot huden. Coolmax är vanligt förekommande i sportprodukter av den anledningen att det andas bra, är svalt och transporterar vätska effektivt. Tyget är lite glidigt så det är lätt att ta bort bajs från, men bajset har också lättare att glida runt i blöjan. Ett material som blivit väldigt populärt som torrskikt i tygblöjabranschen de senaste åren.

Microfleece

Microfleece tyg är, som namnet avslöjar, en variant av fleecetyg. Microfleece är alla fleecetyger som väger mindre än 200 gram per kvadratmeter. Det är oftast gjort av polyester och är det lättaste och tunnaste fleecetyget på marknaden. Det har inte lika bra isolerande egenskaper som övriga fleece av polyester, vilket gör att det transporterar vätska snarare än att hålla vätska inne. Detta innebär att det fungerar ypperligt som torrskikt och är faktiskt det material som känns som torrast mot barnets hud. Det är också en av de materialen som känns varmast. Microfleece är mjukt och torkar snabbt efter tvätt. Håller inne amningsbajs bra men är aningen svårare att tvätta av eftersom att det har textur. Microfleece släpper tyvärr micorplaster vid tvätt vilket kan påverka haven och ekosystemen negativt.

Minky

Minky är ett plyschtyg tillverkat i 100% polyester som är älskat för sin mjuka, lurviga textur. I tygblöjebranschen är det vanligast laminerat och på utsidan av blöjan, men det fungerar alldeles ypperligt som torrskikt. Det är ett medelviktigt tyg som är starkt och stabilt. Det känns torrt mot huden, håller amningsbajs inne bra, men är svårare att göra rent då det har en lurvig textur. Minky är dessutom allergivänligt. 

Ull

Läs under 'Vätsketäta material' ovan för att läsa om ull och dess egenskaper.

Silke

Silke är en av de starkaste naturliga textilierna och består av fiborin/siden, som är en skimrande textil känd för sin mjuka, lena och lyxiga textur. Det vanligaste silket framställs av silkeslarver, små varelser som lever på mullbärsblad. Kokongen som larven spinner skördas och används för silkesproduktion. Tillverkningsprocessen börjar med att odla silkeslarver, som i stadiet att bli en fjäril spinner sig en kokong av sitt saliv och protein från mullbärsbladen. När larven spunnit in sig i kokongen plockas kokongerna och kokas för att få bort sericin och frigöra trådarna som då kommer fram. I den delen av processen dör larven. Kokongen kan, efter mycket borstning och bearbetning lindas upp till en till en fin trådrulle. En kokong producerar ca 900 meter tråd som du sen kan skapa tyget av. För 5kg råsilke krävs ca 35000 silkeslarver. Tyget både absorberar, andas och transporterar bort vätska bra och känns torrt och svalt mot huden. Silke är känsligt för solljus, högre temperaturer i tvättmaskinen och skadedjur. Tyget är lite glidit så är svårare att hålla amningsbajset stilla och är svårare att tvätta av eftersom att det behöver tvättas i handtvättsprogram. Det rekommenderas därför senare när barnet inte bajsar lika frekvent.

Tencel

Tencel och lyocell är en variant på viskos, men med skillnaden att det tillverkas på ett mer miljövänligt sätt. Kemikalierna är snällare mot miljön och används i ett slutet system, vilket innebär att kemikalierna återanvänds. Lyocell och Tencel är samma sak, men det sistnämnda är ett registrerat varumärke. Och när du väljer Tencel är träråvaran som används FSC-märkt, alltså hållbarhetscertifierat. Viskos är som sagt ett lättskött material, så att behandla det fel är rätt svårt. Men bra att veta är att det lätt krymper, så sträck gärna lite extra i tyget efter tvätt. Viskos är ett så kallat regenatfiber. Det betyder att den har naturligt ursprung men att själva fibern utvinns på kemisk väg. Råvaran är celluosa som är trä från olika växter. Det är av hög kvalitet och känns väldigt mjukt, lent och svalt mot huden. Tencel är relativt nytt i tygblöjvärlden och används oftast till inlägg, vikisar eller liknande som uppsugande material, vilket självklart funkar det med då det absorberar mer än exempelvis bomull. Tencel har dock på senare tid även fått vara insida i en del pockets hos företag för sin förmåga att transportera vätska från huden. Det känns därför torrare än andra absorberande material och kan vara ett alternativ för dig som vill ha det semi-torrt mot barntes hud.